MTT - Medicinskträningsterapi
Medicinsk träningsterapi (MTT) – kriterier
MTT – Medicinsk Träningsterapi är inte ett träningsredska! MTT är en vetenskapligt underbyggd behandlingsmetod knuten till den biopsykosociala modellen.
Oddvar Holtens MTT-kriterier blev 1967 godkända av den norska försäkringskassan, Rikstrygdeverket. Därmed blev MTT en behandlingsmetod i sin egen rätt med statligt sanktionerade kriterier – C32 – MTT upp till 5 patienter i en grupp:
”En form av träningsterapi där patienten tränar i speciellt anpassad träningsutrustning. Utrustningen skall vara formgiven för att på ett optimalt sätt kunna stimulera relevanta funktionella kvalitéer som neuromuskulära, artrogena, cirkulatoriska och respiratoriska kroppsfunktioner. För att uppnå denna effekt utgår träningen från speciella utgångsställningar där rörelsen sker genom specifika rörelseomfång eller delar av rörelseomfång under doserad belastning. MTT grundar sig på ett minimum av en timmes effektiv träning/tillfälle (exkluderat ombyte och dusch). Före igångsättandet av träningen genomförs en grundlig undersökning baserad på: 1) muskulära test, 2) specifika ledtester, 3) funktionstester. Undersökningen och patientens anamnes fastställs i en diagnos och därefter utformas ett optimalt och anpassat träningsprogram. Behandlingsupplägget innefattar även omtestning, utvärdering och justering vid behov. En behandlingsgrupp kan bestå av maximalt 5 patienter”, Oddvar Holten (1967).
MTT – Från 1967 till idag
MTT var ursprungligen en biomedicinsk behandlingsform med fokus på:
• specifika träningsstimuli anpassade för olika vävnadsstrukturer
• vikten av smärtfri träning
• vikten av korrekt utförda övningar och inställningar
Med tiden omvärderades synen på framför allt den första punkten. På 1990-talet infördes ”funktionsbegreppet” som satte fokus på vad patienten de facto klarar av, snarare än på förändringar av typen partiella eller totala rupturer av senor, artros, diskbråck och dylikt. Att fokusera behandlingen på vad patienten klarar av och mindre på strukturella förändringar i kroppen är i dag en viktig del av MTT.
MTT – en biopsykosocial behandling
Tom Arild Torstensen har vidareutvecklat MTT till en biopsykosocial behandlingsmetod. Tyngdpunkten i MTT är alltjämt densamma men utgår i högre grad från patienten själv. En patient med konstant vilosmärta kan inte träna smärtfritt! Patienten måste aktiveras och acceptera viss smärta vid MTT- behandlingen, men smärtupplevelsen måste kännas rimlig. En rätt utförd övning kan definieras som det bästa patienten klarar av utifrån sina egna förutsättningar även om övningarna inledningsvis framstår som okoordinerade. Att arbeta ”biopsykosocialt” är att möta patienten där patienten är just nu. Den doserade träningen skall hjälpa patienten att själv ta ansvar för symptom, kropp och hälsa.
MTT – kontinuerlig kommunikation och handledning
Det är mycket viktigt att MTT-terapeuten är närvarande och skapar trygghet. Oddvar Holten beskrev det redan i kriterierna från 1967: Detta sker utan assistans men med kontinuerlig övervakning och handledning av en sjukgymnast.
Möjligen var tanken då att terapeuten skulle närvara för att se till att övningarna blev korrekt utförda. Och visst, det är viktigt. Men mycket viktigare ändå är den trygghet som patienten får när terapeuten är med träningshallen. Frågor får svar direkt, osäkerhet skingras och patienten vet att träningen görs på rätt sätt. När oron och ångesten minskar så lindras smärtan.
Fysioterapeuten har också möjlighet att i stunden dosera om övningarna så att patienten hela tiden känner att träningen går framåt. Det är lättare att orka med träningen om man känner att man lyckas. I träningshallen blir terapeuten coach och motivator, en kunskapskälla som patienten kan stödja sig emot för att förbättra sin funktionsnivå. Detta minskar ofta symtomen.
MTT – globala, semiglobala och lokala övningar
MTT fokus i dag: Det är träningsdosen som ger önskad behandlingseffekt, inte val av specifika övningar för lokala muskler eller andra vävnadsstrukturer.
En adekvat träningsdos når vi genom det vi kallar GLOBALA, SEMIGLOBALA och LOKALA övningar. Kombinationen av olika övningar ger den adekvata dosen som i sin tur ger positiv effekt. Speciellt användning av GLOBALA övningar flera gånger i en behandling är ett spännande sätt att öka träningsdosen. Det nedåtgående smärt hämmande systemet aktiveras och hämmar därmed nociceptiv input i det centrala nervsystemet.
MTT – träning som smärtmodulering. Ett nytt begrepp i fysioterapin?
Det finns idag mycket forskning som stödjer tänket bak den smärtmodulerande träningen i MTT. Syftet är att aktivera det nedåtgående smärt hämmande systemet genom produktionen av endogena opiater i central nerv systemet (CNS). Vi menar att det bästa sättet att få till detta är att använda aerobiska (globala övningar) och mer semiglobala och lokala övningar med många repetitioner i serier. När patienten är smärtfri används kända princip från träningsläran som styrketräning och uthållighetsträning.
MTT – baseline setting och gradvis dosering
Framgångsrik smärtmodulerande träning kräver att fysioterapeuten är med i smärtmoduleringshallen som stöd så att patienten känner sig trygg i hur övningarna ska utföras. Patienten känner att det inte är farligt att träna med smärta eller att bli svettig. God kommunikation mellan fysioterapeuten och patienten i smärtmoduleringshallen minskar de negativa psykologiska faktorerna som är knutna till smärta. Inledningsvis läggs träningsdosen på en nivå som patienten klarar av. Vartefter ökas både antal övningar, belastning och rörelseutslag. Det är mycket viktigt med en korrekt baseline för övningarna i MTT-behandlingen. De minskar de negativa psykologiska reaktioner under rörelse och träning, reaktioner som kan öka smärtan. Genom en specifik testmetod är det patienten själv som bestämmer doseringen av övningarna!
MTT – 3 serier a 30 repetitioner, 3-10 minuter
Varför 3 serier a 30 repetitioner? Varför många repetitioner? Forskningen visar följande: För att aktivera det nedåtgående smärthämmande systemet måste träningen antingen vara kort och mycket intensiv eller mer lågintensiv över en längre tid.
Många patienter klarar lättare av högrepetitiv träning med rätt låg belastning i varje repetition. För patienter med smärta är det ofta ett bra sätt att träna på. I många år har vi använt 3×30 som modell. 3×30 kan vi i dag ändra, till 3 minuters, 4 minuters, ja ända upp till 10 minuters kontinuerlig dynamisk träning.
Idealet för många patienter är ett träningsprogram om 9-11 övningar som tar 70 till 90 minuter att genomföra. För att patienten ska lyckas med terapin kan behandlingstiden i början vara endast 20 minuter. Det är därefter viktigt med en gradvis stegring av träningen för att få en klinisk effekt. Vi har i flera kliniska studier visat att en sådan träningsmodell ger stora kliniska förbättringar för olika patientgrupper jämfört med en träningsdos på 20-30 minuter.
När patienten börjar bli symtomfri använder vi uthållighetsträning och styrketräning, kända principer från träningsläran. Vi kan införa ett nytt, spännande begrepp – ”smärtmodulerande träning”. Och det är särskilt viktigt att förstå skillnaden mellan just smärtmodulerande träning och styrketräning.
MTT – träna smärtfritt eller så gott som smärtfritt
I modern MTT är smärtfri – eller så gott som smärtfri – träning fortfarande önskvärt, förutsatt att det går att hitta adekvata övningar!
Tänk dig en smärtskala från 0-10 där 0 är smärtfritt och 10 en outhärdlig smärta. ”Så gott som smärtfritt” motsvarar 1-2 på den skalan. Patienter med ständig smärta ska självklart träna ändå men smärtan måste vara acceptabel. Som verktyg för att förstå vad som är acceptabel smärta använder MTT ”avoidance-endurance-modellen. Patienten bestämmer själv hur mycket smärta han/hon ska träna med. Kognitiva tekniker som gradvis dosering och acceptans är en viktig del av träningsbehandlingen för patienter med konstant smärta.
MTT = gruppbehandling
MTT är en gruppbehandling men varje patient har sitt eget träningsprogram. Träningen är biopsykosocialt individanpassad och samtidigt mycket kostnadseffektiv. Fem patienter tränar samtidigt, i minst en timme, och under kontinuerlig handledning av fysioterapeut eller annan utbildad vårdgivare. En patient kan ha en lättare stroke, en annan långvarig ryggsmärta, en tredje smärta efter en knäplastik, en fjärde en stukad ankel och en femte ett komplext regionalt smärtsyndrom.
MTT – evidensbaserade kurser
Holten Institutes evidensbaserade MTT-kurser kombinerar teori och praktisk träning. Du lär dig många övningar och hur de sätts ihop till behandlingar som ger en optimal träningsdos. Efter kursen kan du och dina patienter använda metoden direkt.
Du kan arbeta med MTT och ”MTT övningar” utan specifik träningsutrustning
Alla övningar och träningsprogram som du lär dig på kurserna kan din patient genomföra utan specifik träningsutrustning, f.ex som hemtränings program. Ett drag apprat är bara ett rep som ”kommer ut från väggen”. Alla övningar som görs med ett dragapparat kan ersättas med gummiband som man gör en knut och som fästs av sig själv på andra sidan av dörren när denna luckas. Inom MTT används också kroppen som motstånd kombinerat med enkla hjälpmedel som hantlar och gummiband.